Att vara tacksam.

Tänk hur mycket vi har att vara tacksamma för i livet, ändå går man och grubblar på alla vardagliga petitresser.
Man borde banne mig fokusera på alla de saker i livet man har att vara tacksam för..

Jag är tacksam för att jag föddes som dotter till mina underbara, trygga föräldrar. Föräldrar som jobbat, sparat och kämpat för att jag skulle kunna få göra allt det jag gjort i min barndom. Byggt ett hus så jag skulle slippa få bo på Skärva eller Hsb, tack vare det har de fått kämpa för att få ihop det de sista dagarna innan löning. De har gjort det möjligt för mig att få åka på skidsemester till Sälen så gott som varje år, semester till Skreastrand i Falkenberg varje sommar där jag förvandlades till en pepparkaka med solblekt, nästintill vitt hår. Jag har fått åka till Legoland, Kolmården, Fredrikshamns badhotell..
Men jag minns även de små sakerna som jag tyckte var så mysigt,
när vi hade picknick framför brasan hemma i vardagsrummet, tog pulkan för att grilla korv i skogen, bakade cocosbollar..

 En mamma som alltid funnits där med en ganska hård attityd och uppfostran. På något enastående kärleksfullt sätt skrämde hon mig att polisen skulle hämta mig när jag "råkade" starta bilen och köra upp den på entrétrappan. Tillsammans stod vi bakom en bokhylla och åt banan i väntan på att polisen skulle ringa på dörren för att hämta med mig till fängelset.
 En pappa som var det bästa som fanns när han kom hem efter jobbet. Lekfull och med massa av roliga, busiga idéer. Som att hoppa ned i hans stora bandyväska, stänga blixtlåset så att han kunde svinga den runt, runt! (Skulle man aldrig göra nu för tiden! Haha!) Det var alltid han som kom på att vi kunde sitta framför kaminen och äta kvällsmat när mamma jobbade kväll. En pappa som man visste att så fort han höjde rösten det minsta så var det dags att backa. Jag lärde mig det, det tog längre tid för min syster..

Jag är tacksam för att jag fått en frisk syster som är helt olik mig själv. Det enda vi delar är humorn. Tack vare våra olikheter har vi lärt varandra massor med saker. T.ex har jag nu lärt mig att vi aldrig någonsin kommer bli särskilt lika. Synd för mig, utseendemässigt sett!

Jag är tacksam för att jag har en underbar släkt som är "onormalt" tighta. En släkt som betyder otroligt mycket för varandra och där alla har en roll som fattas när vi ses och någon inte är där..

Jag är tacksam för att jag träffar många personer dagligen som ger mig energi och glädje. Som gör så att jag varje dag skrattar och mår bra.

Jag är tacksam för att jag har ett jobb, en inkomst och en utbildning.
Arbetet ger en så mycket mer än en lön, det är där jag träffar roliga människor som delar samma humor. Det var där jag träffade min stora kärlek, J.

Jag är väldigt, väldigt tacksam för att det på något vis kunde bli så att jag träffade Honom där, Mannen i mitt liv. Personen som gjorde mig lite bättre. Som direkt tog ner mig på jorden, gjorde mig tryggare, lugnare och så innåthelsickes kär.
Jag är tacksam för att det blev Vi, för att det blev mer än kärlek, att det blev det där lilla extra också som krävs för att kunna känna att det är Vi för alltid. Jag är tacksam för att jag fått lilla E på köpet. Tacksam för att hon fått vara frisk och är en otroligt begåvad liten tös.

Jag är tacksam att jag fått vara relativt frisk. Att det överhuvudtaget gick att så ett litet frön inuti mig.

Jag är tacksam för att alla ni som vet att ni betyder något för mig finns och säkert på något vis format mig till den jag är idag..

// Lycklig, Glad & Tacksam - Pauline